buffalo records

Jag fastnar alltid för det svarta och mystiska i en kollektion (just kollat på gareth pughs fw). Det spelar ingen roll vilken. Om jag fick bestämma skulle jag klä mig i absurda lager och former när det kommer till kläder. För mig är inte det viktigaste vad det är för färg på kläder utan formen. Hur det sitter och ser ut. Färgen är bara en bas för mig som jag fokuserar minst på, jag intresseras mest av själv formen. Svart är någonting varmt från min synvikel, vissa definerar färgen svart med död och sorg ect men också frånvaro vilket jag känner att jag är dagligen. Dagdrömmer ständigt! är det därför jag klär mig i svart? Jag har aldrig någonsin tänkt "idag ska jag bara klä mig i svart" utan det bara blir så. Däremot har jag tänkt "nu måste jag klä mig i färger och ingenting som är svart" men jag är ganska trött på att tänka så! Varför så mycket måsten hela tiden?
minus en tanke, 5342352 kvar.

I always find myself in the dark and mysterious side of a collection. It doesn't matter witch. I want to dress myself in one of theses absurd outfits to become more comfortable and wear it in a unique and elegant way

förlåt så hemskt mycket för den dåliga uppdateringen. jag var nära på att ta bort bloggen men den får vara kvar ett tag till. tänkte fråga er om det är någonting speciellt som ni vill att jag ska posta eller nåt här på bloggen?

i'm so sorry for the bad update. what do you want to see/read (about) on the blog?

loveM

god morgon!

by Maison Martin Margiela

Slgsmlsskn av emma samuelsson och micolle rogersten

finally weekend!!

reading the new vice issue and eating homebaked norwegian bread. soon (like now) - get dressed!